jag tänker på det flera gånger om dagen. Tänk om någon av bebisarna inte överlever? Sekunden som jag såg Båda två var det självklart att båda skulle finnas. Så nu är jag rädd att en (eller båda såklart) inte ska må bra och att jag ska få missfall.
Sen stressar jag över boende och min evighetslånga förskylning, så det påverkar mig också, vilket jag vet inte är bra. Stress är ju INTE bra. Jag måste skärpa mig.
Älskar redan de små så mycket ❤️ De kommer ha så kul med sin fantastiska storebror ❤️
Senaste kommentarer